Vilka är vi att döma?
Hej igen min kvällsblogg. Jag försöker hårt med att göra detta till en daglig ritual, att skriva några rader om allt och inget här varje dag. Ska alldeles strax hoppa i säng men medans jag kommer ihåg så tänkte jag ta upp en sak...
Våran höstkonsert börjar närma sig för estetprogrammet. Eftersom jag nu går andra året på gymnasiet, så får vi vara med och sjunga i ensamblegrupper. Min grupp ska spela låten "Pour some sugar on me" som är en gammal glamrockdänga gjort av gruppen Def Leppard. Det ska på ett sätt bli sjukt roligt, jag menar, det är ju det här jag vill hålla på med. Egentligen för resten av mitt liv,men... jag blir så fruktansvärt nervös, jämt!
En kurs som jag läser heter musik och kommunikation. Just nu håller vi på med "mental träning", vilket innefattar mycket självförtroende. T.ex hur man ska hantera nervositet, peppa sig själv och ladda upp inför konsert! Underbart, en kurs för mig, som behöver kunna just detdär. Jag har så himla svårt att tro på mig själv, oroar mig istället ständigt för att inte göra allting perfekt. Ständigt för vad andra ska tycka när jag står och uppträder inför dom.
Vilka är vi att döma egentligen?
Det krävs mod att ställa sig upp och tala/sjunga inför en massa människor. Vi borde egentligen uppskatta och uppmuntra folk som gör det, istället för att klanka ner och säga "fan vad dåligt han/hon sjunger eller spelar". Alla gör ju förstås inte det, men jag tror att vi alla gjort det säkert någon gång i våra liv. Som jag sa, det krävs ju mod och bara det är värt en hel del...
Våran höstkonsert börjar närma sig för estetprogrammet. Eftersom jag nu går andra året på gymnasiet, så får vi vara med och sjunga i ensamblegrupper. Min grupp ska spela låten "Pour some sugar on me" som är en gammal glamrockdänga gjort av gruppen Def Leppard. Det ska på ett sätt bli sjukt roligt, jag menar, det är ju det här jag vill hålla på med. Egentligen för resten av mitt liv,men... jag blir så fruktansvärt nervös, jämt!
En kurs som jag läser heter musik och kommunikation. Just nu håller vi på med "mental träning", vilket innefattar mycket självförtroende. T.ex hur man ska hantera nervositet, peppa sig själv och ladda upp inför konsert! Underbart, en kurs för mig, som behöver kunna just detdär. Jag har så himla svårt att tro på mig själv, oroar mig istället ständigt för att inte göra allting perfekt. Ständigt för vad andra ska tycka när jag står och uppträder inför dom.
Vilka är vi att döma egentligen?
Det krävs mod att ställa sig upp och tala/sjunga inför en massa människor. Vi borde egentligen uppskatta och uppmuntra folk som gör det, istället för att klanka ner och säga "fan vad dåligt han/hon sjunger eller spelar". Alla gör ju förstås inte det, men jag tror att vi alla gjort det säkert någon gång i våra liv. Som jag sa, det krävs ju mod och bara det är värt en hel del...
/ E
Kommentarer
Postat av: NASTRINA!
WORD, Elin, WORD!
:D
Trackback
